Ensam hemma...

Har precis vinkat av familjen... vi skulle egentligen åkt till fjällen (Sälen) allihop på semester men... mina trädgårdsmöbler och lite annat smått och gott som jag väntat på sedan 1 januari behagade dyka upp precis under dessa dagar... alltså får jag vackert stanna hemma...

Med en klump i bröstet sitter jag alltså här klockan fem på morgonen, funderar på att krypa ner i sängen igen men...

Det är roligare att läsa andras bloggar och kliva in i någon annans värld en stund!

Igår började maken och jag förbereda för vårens utställning på baksidan. Det ringde några kunder och frågade om de kunde komma och titta på en rottinggrupp som de blivit förtjusta i, så det är bara att sätta igång! Nästa helg vill jag alltså beställa strålande sol, blå himmel och minst 15 grader varmt - det borde vara säljande...

Usch vad det är tyst och tomt här hemma, endast hundens snarkningar bryter av den totala tystnaden. Igår var huset fullt, mina egna tre barn och kompisar till dem, syrran med sambo och min egen lille "gubbe", då när ljudnivån och skohögen i hallen var som ett berg tänkte jag att det kanske blir skönt ändå med lite ensamhet... Inser att jag inte är en ensamvarg utan är så van vid att huset är fullt av härliga människor att jag efter att ha varit ensam i en timme redan klättrar på väggarna. Jag tror jag skall gå upp och måla lite på mina vitrinskåp!
Vet inte om jag ser ut som boknörden i förra inlägget men med de förutsättningarna man hade så var det så nära jag kunde komma.