Glad som en lärka!

Hejsan hoppsan alla bloggare!
Igår ringde syrran och frågade om jag kunde hjälpa henne att göra en adventsljusstake i samma anda som min egen...så det gjorde jag...idag mejlade syrran och sa att jag hade fått två beställningar på adventsljusstaken - ny business kan man undra...tänk om man skulle använda sina jättestora utekrukor i zink och göra ett adventarrangemang i dem...snacka om maffigt...då skulle jag liksom hålla mig till det jag verkligen arbetar med...fick även en förfrågan på skolan där jag arbetar om jag skulle vilja ha en kurs i blomsterarrangemang - rena drömmen sa jag...och tänkte att nu får jag verkligen gå hem och träna...ta fram alla de idéer jag samlat under säkert 10 år...tänk jag visste att de skulle komma till användning någon gång!

Ännu roligar var nästan att jag sålde en dynbox idag...julklapp...jo, man tackar...om jag inte minns fel står de längst in i förrådet...jag skall passera 13 meter av alla andra grejor först...milde tid...men jag känner mig glad som en lärka!Stängde egentligen för vintern för ett tag sedan...men öppnar gärna!
Har precis målat färdigt en skiva som är 120x90cm i svart! Kan inte minnas att jag målat med svart färg förut...men den här svarta färgen är special...sonen vill ha en "blackboard" som sänggavel...så det är det jag fixar nu...listerna målade jag igår, så till helgen har maken lovat att sätta upp allt som är färdigt! Äntligen kan jag lägga renoveringen av det rummet bakom mig och börja städa inför julmyset! Jag lovar att ta lite kort i helgen och visa hur det blev!
Stor kram,
Bella

Adventpyssel...så här tidig har jag ALDRIG varit!

Hej alla goa vänner därute!

Idag har det pysslats i K-by...ja...det började förstås med shopping...IKEA-stora stearinljus...slank med lite till förstås men idag fokuserar jag på mitt adventsarrangemang...Plantagen...hyacinter...ICA Maxi...pepparkaksdeg...så bar det av hemåt...tog fram mosspåsen, kottarna och lite annat smått och gott...hann inte fixa notpapperet...det ligger i en av alla påsarna...som nu av någon anledning hamnat i bilen...tänk att påsar har fötter! Bakade pepparkakssiffror och simsalabim!
Önskar er alla en skön helg! Imorgon skall jag baka Kärleksmums och några småkakor till nästa veckas adventsfika...känner inte igen mig själv...är ALLTID ute i sista minuten...vad har hänt (här skulle jag kunna rimma på advent men jag låter bli)?
Stor kram,
Bella

Mosstider!

Äntligen fredag...imorgon blir det pyssel...
Kom in, kom in...du kära bloggare!
Har varit ute och plockat en kasse med mossa, kottar, pinnar och lite annat smått och gott ur naturens skafferi...tänk att mycket av det bästa i livet faktiskt är gratis...för mig finns det nästan inget bättre sätt än att gå ut i naturen och hämta kraft...rensar hjärnan så bra när vinden viner runt huvudet...går lika ofta rundan runt havet som skogspromenaden, då jag travar runt inne i skogen...minus med skogsluff är älgarna...de dyker upp både här och där...häromdagen såg jag inte de två älgarna som var högst 2 meter ifrån mig...jag satt i godan ro på huk och plockade kottar! Det var min son som kom cyklande förbi som upplyste mig om älgarna...

Imorgon skall jag göra en adventljusstake och i år blir den stooor. Jag har en ganska stor, rund zinkbalja som jag brukar ha örter i...den fick jag syn på häromdagen och bestämde mig då för att ta in den och låta den få bli årets adventljusstake. Skall inhandla stora blockljus på IKEA som skall prydas med pepparkakssiffror (ops...då blir det till att baka pepparkakor imorgon) som jag tänkte hänga i hampasnöre...kan nog slinka ett notpapper emellan... sedan skall jag plantera murgröna och vita hyacinter och kanske någon vit ros...få se vad vår plantskola har att erbjuda...
Blir det som bilden jag har i huvudet...kommer det ett foto på den imorgon...tills dess!
Godnatt Sverige och du bloggare...som tålmodigt orkar läsa det som ständigt fyller mina tankar...nämligen en massa ord!
Stor kram,
Bella

En saltomortal...heter det så?

Käraste bloggare...välkommen!

Igår kom jag oanandes...rusande som det vanliga expresståg jag verkar vara...i ena handen hade jag den blå kundkorg som jag utrustats med och i den andra handen hade jag en trave skolböcker...har precis startat en 50p kurs i småföretagarekonomi för åk 3 på Turistgymnasiet (det är där jag arbetar halvtid...jag var tvungen att få lite mer socialt liv)...halvtid är egentligen inte sant för just nu jobbar jag mest hela tiden...jag och en kollega gör skolans hemsida och så är det mycket sjukdom som härjar bland lärarna så jag vickar...en del (och då menar jag inte på rumpan)...den kommer nu...

Jag kommer alltså utfarande igenom dörren...fullastad...i sista minuten (mitt signum) och då...känner jag plötsligt hur jag tappar fotfästet...noterar att fötterna är i ögonhöjd och känner hur jag faller...förbereder mig för bruten lårbenshals men minns att jag är 40 år inte 80...landar...förvånad...för jag har inte ont...jag är inte stel utan hoppar upp av egen maskin...några elever kommer fram och vi plockar upp böcker, papper och allt annat smått och gott som jag haft med mig...inte förrän jag kommer hem ser jag någon skada...när jag skall läsa en tidning får jag plötsligt se att min höger hand är blåsvart inuti...och som den hypokondriker jag är får jag panik och ringer maken...
Jag..."Hej, jag har blodförgiftning eller kallbrand"
Maken..."Vad har du gjort?"
Jag..."Ingenting...jag bara såg detta...tror du det är en hjärtinfarkt?"
Maken..."Nej...jag tror du har slagit i din hand och fått ett blåmärke!"
Jag..."Men jag har inte slagit i min hand...men...jo..jag ramlade ju imorse..."
Maken..."Lovar du att inte oroa dig mer nu?"
Jag..."Lovar..."

Jag är fortfarande nöjd...för att jag gjorde en saltomotal (totalt ouppvärmd och mig veterligen har jag inte gymnastikserat på nästan 20 år...jag är ute och springer lite grann men that´s it)och efteråt kände mig vig som en 20-åring...för vad är väl ett litet blåmärke i handen?

Stor kram,
Bella

En katt bland hermelinerna!

Hjälp! Det är en galning som är lös...

Välkommen in, kära bloggare!
Jag är en total katastrof...det är jag helt säker på...jag och 100 pensionärer ifrån Tjörn...

Jag hade bokat tid för utvecklingssamtal med de elever (och föräldrar) som jag är mentor för denna ljuva måndagskväll. Jag är mörkrädd och stora skolor som badar i mörker är inte mysiga att vara ensam i sent om kvällen...tyckte därför jag var smart som sett att pensionärsföreningen skulle ha fest denna måndagskväll och därför passat på att lägga måååånga utvecklingssamtal denna kväll. Kom i god tid för att skriva ut lite material inför morgondagen... Pensionärerna hade uppträdande och långbord med mat precis framtagen...då...när jag skall öppna min dörr...går larmet...jag rusar till larmet och slår in min kod...och får meddelandet att det är fel kod...FEL KOD???? Samtidigt rusar alla pensionärer ut och skriker att det brinner...några ringer 112...stämningen är hysterisk...när ett par gubbar pekar på mig och skriker att det är mitt fel...jag erkänner att jag satt igång larmet och nu ringt Securitas men att de vägrar hjälpa mig eftersom de inte hittar mig på sin lista...samtidigt som pensionärerna flockas omkring mig och skriker...försöker jag prata med Securitas och ringer runt bland arbetskamraterna för att höra om någon kan sin kod...så jag kan använda den...elev och föräldrar har kommit och står och ser roat på när "showen" fortsätter i fas 2...jag ringer även upp 112 och förklarar att det inte brinner...VARFÖR HÄNDER SÅNT HÄR ALLTID MIG? Jag får ett sms, chefen är på väg...jag kan gå in och börja mitt första utvecklingssamtal...lugn och harmonisk....NOT....gör jag det...blir glatt överraskad när eleven undrar om man kan önska sig mig som mentor även nästa år...hon och hennes mamma tycker jag verkar bra på att lösa problem! Slutet gott - allting gott? Jag kramade om min chef som fick avbrutit utryckningen och härdade ut pensionärernas ilskna höttningar...
Så här i efterhand kan jag bara säga...tusen tack Sara för din hjälp med att ringa Securitas 1000 gånger och tack Max för att du kom, nu slipper jag betala för uttryckningen!Vågar nog inte gå i närheten av pensionärsfester på ett tag men det löser sig nog...
Nu undrar jag, hur ska jag orka ha utvecklingssamtal imorgon när det är bingokväll i huset?

Rapport ifrån en vanlig kväll i mitt galna liv,
stor kram,
Bella

Så var det barnkalas UTAN mamma...

Välkommen hit käraste bloggare!
Kan bara konstatera att veckorna går i en rasande fart...har redan börjat inse att allt julpyssel som jag vill mysa med inte kommer att bli verklighet...i år heller...
Idag till exempel hade ju varit ett perfekt tillfälle...vinden viner runt knutarna...allt är genomgrått och ibland kommer det en skur...hur mysigt är det då inte att tända ljus och sätta sig tillrätta och pyssla en stund?
Men...jag städar och hjälper dottern att förbereda för hennes fest...vi hade släktkalas igår...på själva födelsedagen...så idag var det då dags för "barnkalas". Maken har släpat ut uteduschen och spabadet har klorerats...16 ungdomar skall bli "otroligt" rena ikväll...vi har tänt stjärnljusslingan och det ser faktiskt riktigt mysigt ut trots trist väder...Jag, maken och de två sönerna får snällt åka till min mammas hus och tillbringa lördagskvällen och halva söndagen där...mamma är i Spanien på en månads semester med sin man och spelar golf...jo, jo...jag passar blommor och post...
Hann i alla fall ta ett litet kort där det gamla skrivbordet nu målas om i vitt...
Önskar er alla en underbar helg!
Största kramen,
Bella

Många påsar blir det...

Hej, goa vänner där ute i cybern!
Som jag har berättat så försöker vi att renovera två rum samtidigt...bara det är galet...dessa rum tömdes ju...i resten av huset...nu har det gått två veckor...med kaos upp till knäna...så ibland tar jag första bästa påse och går ut och slänger...dessa Ica påsar som är halvfulla med sånt där som man inte vet var man skall göra av...sladdar, kontakter, böcker, spel gamla kläder (jäpp, la dem till klädinsamling) barnens datatillbehör som ratt och något som man tydligen skall trampa med foten på...i en påse...vid ytterligare inventering räknar jag till 25 påsar...usch!

Egentligen vill jag bara ha de där vackra sakerna som jag valt ut med omsorg...men av respekt så finns här en massa presenter som egentligen inte passar in...och i vår familj så hamnar de i påsar...gärna inslängda i någon mörk garderob...det är bara ett problem...vi har för få garderober...
I skrivande stund lovar ju nu mig själv att imorgon få undan 10 påsar...gärna slänga men om det inte går...hitta påsens innehåll en funktionell plats...
Jag vill ha större hus just nu! En stor chokladkaka skulle också sitta gott...eller nybakad sockerkaka...eller Sushi som vi alldeles strax skall åka iväg och handla!
Oj, oj nu höll jag på att glömma av att jag blivit utmanad av Helena med "Nyckeln till mitt hjärta"...
Reglerna är följande:Berätta 7 saker om dig själv, både alldagliga och knäppa.Utmana 7 st i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till dem.Låt dem få veta att det har blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blogg...
Jaha - 7 saker om mig...knäppa lär väl egentligen inte vara något problem eftersom jag är ganska knäpp...men vad lämpar sig att berätta?
Vi börjar ifrån början...
1. Jag är hypokondrisk...så hypokondrisk att jag använder humor som vapen för att dölja det...hela läkarkåren skrattar hysteriskt när jag lämnar byggnaden...kul att man kan roa...

2. När jag läser en bok så går jag in för det så till den milda grad att jag inte lägger den ifrån mig...läser och dammsuger...läser och lagar mat...läser och handlar...det är inget bra sätt att få vardagslivet att fungera men jag älskar att få läsa ifrån pärm till pärm...

3. När jag lyssnar på musik i bilen och det kommer en favorit...så ökar jag automatiskt farten...jag håller liksom takten med gaspedalen...

4. Konstiga saker händer ofta mig...som den gången när det var något lopp i Göteborg och hela stan kryllade av poliser...jag hade varit och köpt mig en gul Saab 99 skulle köra upp för backen vid Sahlgrenska sjukhuset...plötsligt så hoppade förarsätet iväg max bakåt...jag fick liksom stå och köra och höll i ratten för allt vad jag var värd...då släppte ratten...en polisman såg vad som hände...slängde sig in i bilen och drog handbromsen...resten av polisgänget höll på att garva ihjäl sig...de tyckte absolut att jag skulle lämna tillbaka "Gula faran"... Tog spårvagnen hem och hann inte ens stiga in i hissen när jag förstod att det var inbrott i vårt hyreshus...flera lägenhetsdörrar var öppna på ett onaturligt sätt...jag satte fart emot en pizzeria och ringde polisen...då dyker samma poliser upp igen...garvar och hejar...undrar om jag blev förtjust i någon av dem...jag förklarar situationen och inbrottsligan visar sig vara just en inbrottsliga...historien skulle kunna vara slut där men jag fick låna en bil denna varma sommardag och drog iväg till stranden...och tro det eller ej men när jag är badad och redo för hemfärd är min bil omringad av bilar...jag kan alltså inte köra därifrån...ringer polisen och frågar hur man gör...de lovar att skicka ut en bil...vilka kommer där...om inte mina poliser...
De bad mig sedan att ta det lugnt för deras pass skulle inte räcka för fler äventyr...
Visst är det konstigt!

5. Jag blir lika förvånad varje gång jag tittar i spegeln och ser att jag blivit äldre...jag känner mig ju precis likadan som jag alltid gjort inuti...

6. Jag är busig och lite galen...maken säger att han får skämmas för mig men jag vet att han tycker det är ganska kul...

7. Jag har fantasi utan dess like...ser ofta roliga händelser i huvudet och kan ofta stå och skratta...

Det var några bekännelser...

Till er alla, prioritera det som är viktigt i livet - man vet aldrig när livet förändras!
Kramar,
Bella