En fundering så här i sommarvärmen...kanske sådana här tankar dyker upp för att hjärnan är halvkokt...trots desperata försök att kyla ner den...vi har fläktat runt på havet...jag har doppat huvudet i kallt vatten...suttit med dörren till frysen öppen en kort sekund men jag är fortfarande varm...hjärnan klibbig som kola...
Tappade tråden...ursäkta...
Jo, varenda gång jag träffar någon bekant och börjar berätta något tokigt som hänt i mitt liv så avbryts jag ständigt med kommentaren...det där var en kul historia...läste om den på din blogg...altså jag hinner knappt öppna munnen innan någon kommenterar något ur min blogg...jag trodde att det var ca 20 personer som läste min blogg och det var ni som lämnar kommentarer men jag inser i skrivande stund att det är fler...många bekanta som håller sig uppdaterade och alltså inte behöver mig live längre...hmmm, bra elle dåligt? Vet inte men det känns lite underligt...Vill dock lägga till ett PS. Jag är mycket roligare live! Det blir liksom en helhet, när jag "väderkvarns fäktar med armarna till det jag berättar...
Oj, nu ropade hängmattan på mig, vill inte låta den vänta!
Önskar er alla en skön lördagskväll med grilloset som en dimma över altanen!
Kramar,
Bella
min vecka
11 år sedan
