Jag har blivit faster!

Min man och "Flickan"

Nu minns jag hur mysig den där doften av baby är...hur pyttesmå tår en enveckas baby har...hur mjukt babyhåret känns emot näsan...och hur man drar in den där varma mjuka doften av mirakel...att ett nytt liv har kommit!
Kanske har jag tyckt att brorsan har väntat länge med att skaffa barn...får nog erkänna att jag nästan gett upp hoppet...därför blev man så där alldeles extra glad när han och hans sambo i julas berättade att de väntade barn! För mig var det verkligen längesedan de mina var små...för att vara exakt...nästan 15 år sedan... Så att få småbarn i familjen igen kändes hur kul som helst!

Den 6 augusti ringdes det ifrån Söder sjukhuset i Stockholm och en glad, nybliven pappa meddelade att det blivit en flicka!

Några dagar senare kunde jag naturligtvis inte hålla mig utan övertalade maken om att vi skulle åka upp till Stockholm och hälsa på! Och inte förstår man det hela förrän man med egna ögon sett det lilla miraklet! Får jag presentera "Flickan"...föräldrarna har tre namn som de väljer ibland och inte heller idag har de bestämt sig...så just nu kallas hon för "Flickan"!
Vill önska alla en härlig helg!
Själv skall jag slappa ikväll...gå på svågerns 40 års kalas på lördag och pyssla på söndag!
Kram världen!
Bella