






Käraste bloggare...det har blivit lite långt emellan inläggen...men ibland tränger verkligheten på och kräver uppmärksamhet...
Först innan jag kommer till dagens ämne vill jag tacka Annie med bloggen Annalunda för den fina utmärkelsen...tusen tack käraste vän...jag blir så glad och det värmer i hjärtat när jag får uppskattning (man behöver det...)!
Den här veckan har jag ägnat mig åt mina tonåringar...har försökt förmedla att det är insidan som är viktig...utsidan skall inte få ta all energi och skapa tårar...
Vi mammor...och pappor också för den delen...glömmer aldrig det där första mötet med barnet...man förundras över att man har kunnat skapa världens vackraste barn...man följer sedan barnets utveckling och ser den inre skönheten och förundras över det mirakel man fått som gåva...känner ni igen situationen och förstår vad jag menar? Hur ont gör det inte när man ser sitt barn...slita sitt hår, byta kläder tusen gånger, gråta efter besöket hos frisören som kostade 1000 kronor...äter lite för att inte vara smal utan extrem smal...och ändå tycker spegelbilden visar en tjockis...är det här verkligen den framtid och verklighet vi vill att våra barn skall växa upp i? Jag känner mig ledsen när jag inser att barnen är förtvivlade över sitt utseende...inte bara mina egna barn utan även de hundratals elever jag möter dagligen...
Vad jag önskar att modebranschen kunde visa hur man retuscherar bilder för att få fram den perfekta bilden...det är vad våra barn skulle behöva se med egna ögon...
Jag skulle vilja införa självkänsla och självförtroende på schemat...jag skulle vilja att vi uppmärksammar och säger hur fina vi tycker våra ungdomar är...bara genom att höra det många gånger kan övertyga dem om att de duger...
Fördelen med att ha fyllt 40 år är faktiskt förmågan att kunna se andra människors vackra insidor...för det är otroligt hur många vackra sådana som jag träffat det sista och inte minst på bloggen där det faktiskt enbart är insidan man träffar och lär känna...
Vi har ännu inte fått de sista provsvaren på dotterns tarmbesvär utan vet bara att hon inte kan ta upp B12...fortsättning följer alltså...veckan har varit ganska "jobbig"...
Till något helt annat...måste skriva om att det är härligt med paletten av arbetskamrater...är ju mycket förtjust i att betrakta människor...just nu är jag i färd med att få en bestämd, lite misstänksam lärarinna att inse att jag är värd att få vistas i vårt arbetsrum...en utmaning...men jag fortsätter kampen på måndag...
Visar lite bilder på min kruka (importerade knallgula sådana här krukor till påskarrangemang men de bleknade och blev jättefina...krukan är 84 cm hög med en diameter på 62 cm...stor...) som jag planterat min "Teddybjörns lärk" i med taklök som undervegetation...har lagt ut lite pilkvistar för att till Halloween kunna lägga ut pumpor på kvistgallret...
Så var det dags att ta in pellisarna...suck...de har en hel del blommor kvar...
Dottern fick lite blommor igår som hon bad mig ta hand om...söt bukett...eller hur? Jag vill också tacka C med bloggen C Design för det vackra halsbandet och Lavendelstaven som doftar magiskt...extra kramis till dig...dottern poserar med ditt halsband...
Stor kram,
Bella
PS. Jag har lånat syrrans kamera DS.